Hem
Är det en bra idé?
Aktieanalyser
Var öppnar du ett Investeringssparkonto?
Så här blir det i praktiken: Placeringarna och deklarationen
Skatteavtal med andra länder
Avdragsrätt för utländsk skatt på aktieutdelningar
Utdelningar är också skattefria!
Kvitta bort ISK-skatten!
Räntefall ger skattetapp
Skatteverkets frågor och svar
Lag om investeringssparkonto
Vad säger Inkomstskattelagen om investeringssparkontot?
Skatteverkets information från 2019 om ISK
Skatteverkets information om kapitalförsäkringar.
Om oss
Sök
Logga in
Nyheter

Hela poängen med Investeringssparkontot är ju att det är ett skattegynnat sparande. Här visar vi hur det fungerar med ett exempel som börjar med att du öppnar ett Investeringssparkonto i december 2011 och avslutas med hur schablonskatten deklareras på våren 2013.


ÖPPNA ETT INVESTERINGSSPARKONTO  (=ISK)

Om man vill öppna ett ISK vänder man sig till en bank eller mäklare, ett så kallat investeringföretag, och ber dem ordna all administration. Förslag på banker m.fl. att vända sig till ger vi på sidan VAR ÖPPNAR DU ISK.?  

Vi tänker oss att du investerar 20.000 kr vid fyra tillfällen från december 2011 till december 2012. Vi kommer under framställningens gång att uppmärksamma dig på de fyra datum som är mät-tillfällen. Vad det innebär framgår senare.

Således börjar du med att placera 20.000 kr på ISK i december 2011 och köper aktier för dem.

FÖRSTA MÄT-TILLFÄLLET: 1 januari.

Vid första mät-tillfället 1 januari tänker vi oss att aktierna varken stigit eller sjunkit sedan du köpte dem. Värdet på ISK är därför 20.000 kr.

JANUARI, FEBRUARI, MARS.

Under årets tre första månader gör du inga nya investeringar. Men du har tur och aktierna stiger i värde med 10.000 kr.

ANDRA MÄT-TILLFÄLLET: 1 april.

Vid andra mät-tillfället är värdet på ISK:  20.000 kr + 10.000 = 30.000 kr.

APRIL, MAJ, JUNI.

Under de följande tre månaderna placerar du ytterligare 20.000 kr på kontot och köper aktier för pengarna. Du har otur och får uppleva en kursnedgång så att aktierna sjunker i värde med 5.000 kr.

TREDJE MÄTTILLFÄLLET: 1 juli.

Vid tredje mät-tillfället är värdet på ISK 30.000 kr + 20.000 kr - 5.000 kr =  45.000 kr.

JULI, AUGUSTI, SEPTEMBER

Under de följande tre månaderna placerar du ytterligare 20.000 kr på kontot. Du har tur och får uppleva en kraftig kursuppgång så att aktierna stiger med 10.000 kr.

FJÄRDE MÄT-TILLFÄLLET: 1 oktober.

Vid fjärde mät-tillfället är värdet på aktierna 45.000 kr + 20.000 kr +10.000 kr = 75.000 kr

OKTOBER, NOVEMBER, DECEMBER.

Under perioden placerar du ytterligare 20.000 kr på kontot. Det blir en kursuppgång med 5.000 kr och i december säljer du alla aktier för 100.000 kr. 


År 2012 är slut!

Du har 
köpt aktier för 4 ggr 20.000 kr, dvs 80.000 kr. Du sålde dem för 100.000 kr vid årets slut. Således har du gjort en vinst på 20.000 kr.

Beskattning i deklarationen 2013.

Aktievinsten på 20.000 kr beskattas inte. Istället ska du betala en s.k. schablonskatt, vilket innebär att tillgångarna på ISK beskattas med en viss procentsats. Det fungerar enligt samma princip som den numera avskaffade förmögenhets-skatten. Det är en tillgång som beskattas, inte en inkomst.

Rent praktiskt går det hela till på följande sätt:

Du behöver inte deklarera några försäljningar eller innehavet på ISK. Den bank som förvaltar kontot ska beräkna en schabloninkomst på dina tillgångar på kontot och sända en kontrolluppgift till Skatteverket, som sedan trycker uppgiften i deklarationen. 

Men du kanske vill kontrollera att banken och Skatteverket gjort rätt? Så här beräknas schabloninkomsten i det exempel vi visade här ovanför.

Först summeras beloppen som fanns på kontot vid de fyra mät-tillfällena:
1 januari : 20.000 
1 april: 30.000 kr
1 juli: 45.000 kr
1 oktober: 75.000 kr

Summering av beloppen: 170.000 kr.
Till detta ska adderas insättningarna under 2012: 60.000 kr.
Totalsumman: 170.000 + 60.000 = 230.000 kr.
Sedan delar man beloppet med 4 för att få ett medeltal, dvs hur mycket pengar har du i genomsnitt haft på kontot under året? 
230.000/4 = 57.500 kr.

Nu ska schabloninkomsten beräknas genom att 57.500 kr multipliceras med en räntesats. Den räntesatsen är den s.k. statslåneränta som gällde i november året innan investeringsåret. I detta fall är det statslåneräntan i november 2011 och den var 1,65 %.

Skatteverkets dator skulle för vårt exempel beräkna schablonintäkten så här:

1,65 % av 57.500 kr = 948 kr  

Den här schablonintäkten förtrycks i deklarationen bland kapitalinkomster och kapitalutgifter och får kvittas inom det inkomstslaget. T.ex. om man har utgiftsräntor med 948 kr så kan man helt kvitta bort schabloninkomsten i vårt exempel. 

Så vad ska du då betala i skatt i vårt exempel? Jo, skatten på alla kapitalinkomster är 30%. Om man inte kan kvitta bort schablonintäkten så är skatten således 30 % av 948 kr = 284 kr.

Du gjorde en vinst på aktieförsäljningar med 20.000 kr. De vanliga sättet att beskatta är 30 % på vinsten, dvs 6.000 kr. Men på ISK blir skatten istället 309 kr.

Man vinner i vårt exempel 6.000 kr - 248 kr = 5.752 kr på att handla med aktier på ISK istället för på traditionellt sätt.




 
Uppdaterat 2016-04-16
Utskriftsvänlig sida
info@investeringssparkonto.fr
Provided by Webforum